Forskning & utveckling

Utveckling av modersmjölksersättning och tillskottsnäring bygger på en omfattande forskning både i och utanför Europa. HiPP har en egen forsknings- och utvecklingsavdelning som samarbetar med externa forskare och forskargrupper, allt för att ständigt ligga i framkant. Nedan kan du läsa sammanfattningar av relevanta forskningsartiklar inom barnnutrition.


GOLF III-studien visar på HiPP COMBIOTIKS positiva effekter på tarmfloran

Bröstmjölk är den gyllene standarden inom spädbarnsnutrition. Framförallt bidrar bröstmjölkens innehåll av probiotiska och prebiotiska komponenter till sammansättningen av en fördelaktig tarmflora hos spädbarnet.

Pro- och prebiotika bidrar till att utveckla en bra tarmmiljö genom att...

- kortkedjiga fettsyror (short-chain fatty acids) sänker det intraluminala pH-värdet

- ett lågt pH minskar överlevnaden av patogena bakterier

- laktobaciller och bifidobakterier säkerställer en balanserad tarmflora.

- ett högt vatteninnehåll i spädbarns avföring förknippas med mjukare avföringskonsistens.

Nya GOLF* III-studien påvisar:

En synbiotisk modersmjölkersättning berikad med GOS (galaktooligosackarider) och Limosilactobacillus fermentum CECT5716 leder till en liknande tarmflora som hos ammande spädbarn.

Litteratur: Lagkouvardos I et al. Early life gut microbiota profi les linked to synbiotic formula eff ects: a radomized clinical trial in European infants. Am J Clin Nutr 2023; 117 (2): 326–339.

Nutrition för barn födda via kejsarsnitt

Idag är nästan var sjätte bebis i Sverige född via kejsarsnitt, enligt statistik från Socialstyrelsen från 2016 . Det innebär en fördubbling av antalet kejsarsnitt sedan 1970-talet.

- Påverkar födsel via kejsarsnitt immunsystemet?

Epidemiologiska studier visar att barn födda via kejsarsnitt är mer mottagliga för sjukdomar*. Det finns en större risk för:

> diarréer
> sjukdomar i luftvägarna 
> glutenintolerans 
> diabetes typ 1
> allergier

>> matallergi
>> hösnuva
>> astma

En möjlig orsak kan vara:

En förändrad tarmmikrobiota (1) Tarmfloran spelar troligen en viktig roll för att stödja det omogna immunsystemet hos nyfödda. Barn födda via kejsarsnitt har en "mindre gynnsam" tarmflora än vaginalt förlösta barn.

Förklaringsmodell

Kejsarsnitt->Ogynnsam tarmflora-> Överaktivt immunsvar -> Högre risk för sjukdom

- Hur förändras tarmfloran hos barn födda via kejsarsnitt?

Särskilt de naturliga "startkulturerna" av laktobaciller saknas efter kejsarsnitt!

- Vad är särskilt viktigt i kosten hos barn födda via kejsarsnitt?

Bröstmjölk främjar optimal utveckling av barnets tarmflora.

Pre- och probiotika, samt många andra ämnen i bröstmjölk främjar utveckling av tarmfloran och kan därigenom skydda spädbarn från infektioner. Emellertid ammas barn födda via kejsarsnitt ofta i mindre omfattning än vaginalt födda barn! En studie visar att endast cirka 55 % av de snittade mödrarna ammade tre månader efter födseln, i motsats till cirka 70 % av mödrarna som förlöstes vaginalt (2).

Amning - av särskild betydelse för barn födda via kejsarsnitt

Om mamman inte ammar kan modersmjölksersättning med pre- och probiotika främja utvecklingen av barnets tarmflora.

En klinisk studie visar att en modersmjölksersättning med galaktooligosackarider (GOS)- prebiotika och Lactobacillus fermentum - probiotika (HiPP COMBIOTIK®) minskar risken för diarré med 71 % (3). Eftersom risken för diarré hos barnet ökar efter kejsarsnitt, kan barnet ha nytta av denna förebyggande effekt.

Viktig anmärkning! Amning är den bästa näringen för spädbarn.

*17,6 % Socialstyrelsen 2016


Litteratur:
1 Cho CE & Norman M. Am J Obstet Gynecol 2013; 208: 249-254
2 Zanardo V et al. Birth 2010; 37: 275-279
3 Gil-Campos M et al. Pharm Res 2012; 65: 231-238


Alla artiklar

Färre barn ammas som föds via kejsarsnitt

Zanardo V et al undersökte förekomsten av amning efter kejsarsnitt i jämförelse med vaginal förlossning. Studien genomfördes vid Padua University School of Medicine i nordöstra Italien. 1496 barn föddes vaginalt och 677 förlöstes via kejsarsnitt. Barn som föddes vaginalt ammades i större utsträckning än barnen som förlöstes via kejsarsnitt vid de tidpunkter som studerades, såsom när de lämnade sjukhuset, 3 månader, respektive 6 månader efter förlossningen. Endast cirka 55 % av de snittade mödrarna ammade tre månader efter födseln, i motsats till cirka 70 % av mödrarna som förlöstes vaginalt.

Författarna påpekar att stödåtgärder och uppmuntran tidigt efter kejsarsnitt kan öka andelen mödrar som kan amma sina barn.


Zanardo V et al. Birth 2010; 37: 275-279

Den nya generationens modersmjölksersättning med reducerat proteininnehåll

Bröstmjölk innehåller mindre mängd protein, ca 1,2 g protein/100 ml, än de flesta modersmjölksersättningarna gjorde för några år sedan. Studier visar att barn som ammas, eller får modersmjölksersättning med ett lägre proteininnehåll, inte löper lika stor risk att utveckla övervikt senare i livet som de spädbarn som får mer protein. Kroppen belastas inte med ett onödigt överskott av protein.  HiPP Combiotik 1 har ett reducerat proteininnehåll på 1,25 g protein/100ml.


Koletzko B et al. Am J Clin Nutr 2009;89 (suppl):15-75
Weber M et al. Am J Clin Nutr 2014; 99:1041-51
Nommsen LA et al. Am J Clin Nutr;1991;53:457-465
Von Kries et al. BMJ 1999;319:147-50
Arenz S et al. Int J Obes 2004;28:1247-1256

Lägre proteinintag gav lägre BMI

I den stora multicenterstudien CHOP (EU Childhood Obesity Project) undersöktes viktutvecklingen hos spädbarn som fick olika mängder protein. Under ett års tid fick en grupp modersmjölksersättning och tillskottsnäring med lågt proteininnehåll, den andra gruppen fick ett högre proteininnehåll.

I uppföljningen efter 2 år hade barnen som fick mindre mängd protein en signifikant lägre vikt i förhållande till längden. Skillnaden fanns kvar även vid 6 års ålder. Då hade barnen i gruppen som fått mindre mängd protein också ett signifikant lägre BMI än de som fått mer protein. 


Koletzko B et al. Am J Clin Nutr 2009;89 (suppl):15-75
Weber M et al. Am J Clin Nutr 2014; 99:1041-51

HiPPs modersmjölksersättning testad i klinisk studie

För att kunna sänka proteininnehållet så lågt som i HiPPs modersmjölksersättning ska man visa att barnen växer och utvecklas tillfredsställande. I en studie undersöktes tillväxten hos 82 spädbarn som fick en proteinlåg modersmjölksersättningen med 1,25 g protein/100 ml under fyra månader. Gruppen jämfördes med lika många barn som fick en modersmjölksersättning med lite mer protein, 1,5 g protein/100 ml. 92 barn som ammades studerades också.

Se jämförelse mellan proteinintaget från bröstmjölk och 2 olika modersmjölksersättningar 

Skillnaderna i proteinintag mellan den proteinlåga och den vanligt förekommande modersmjölksersättningen var signifikant. Den proteinlåga modersmjölksersättningen gav lägre proteinintag som mer liknade ammade barns intag. 

Barnen som fick den proteinlåga modersmjölksersättningen växte tillfredsställande. Studien visade att den här proteinlåga modersmjölksersättningen är säker, mättar bra och är anpassad för barn från födseln. 


Fleddermann M et al. Clin Nutr 2014;33(4):588-595

Fettsammansättningen i modersmjölksersättning

Fettet i bröstmjölk innehåller olika fettsyror med varierad längd och olika mättnadsgrad. Det finns till exempel kort- och långkedjiga, samt mättade och omättade fettsyror. Bröstmjölken innehåller bl a linolsyra, en omega-6 fettsyra och alfa-linolensyra, omega-3-fett. Dessa essentiella fettsyror kan omvandlas till långkedjiga fleromättade fettsyror genom flera steg och bildar bl. a arakidonsyra (ARA) och dokosahexaensyra (DHA). Kapaciteten att bilda ARA, men framförallt DHA hos unga spädbarn diskuteras. Både ARA och DHA finns i bröstmjölken och tillsätts i HiPP modersmjölksersättning.

ARA och DHA är essentiella fetter och förekommer bl. a i cellmembraner. De kan bilda leuokotriener och prostaglandiner som reglerar inflammatoriska processer. ARA finns i strukturella fetter i alla vävnader inklusive hjärnan, där ARA bidrar med en stor andel av omega-6-fetterna. Omega-3-fetterna i ögat, respektive hjärnan består till övervägande del av DHA.


Koletzko B et al. J Perinat Med. 2008; 36(1): 5-14.
Koletzko B, Agostoni C, Carlson SE, Clandinin T, Hornstra G, Neuringer M, et al. Acta Paediatr. 2001; 90(4): 460-4.
European Food Safety Authority (EFSA): Scientific opinion on the essential composition of infant and follow-on formulae. EFSA Journal 2014; 12: 3760

Modersmjölksersättning med delvis nedbrytna proteiner (HA) – oklar nytta

Modersmjölksersättning med hydrolyserade, dvs delvis nedbrutna proteiner, har blivit allt vanligare. Men det finns olika typer av hydrolyserade produkter. Vad som bland annat skiljer dem åt är om hydrolysaten härstammar från vassle eller kasein, samt i hur stor omfattning proteinerna är nedbrutna. Modersmjölksersättningarna där proteinerna är delvis nedbrutna har ett väldigt osäkert användningsområde. De kan inte användas för barn med komjölksproteinintolerans och flera forskare menar att de inte kan heller kan förebygga allergier (Boyle) och det är ytterst osäkert om de kan minska vanligt förekommande magproblem. Man ska inte heller glömma att bröstmjölk inte innehåller delvis nedbrutna proteiner.

Däremot är gruppen fullständigt hydrolyserade modersmjölksersättningar lämpliga för barn med komjölksproteinallergi.

Boyle et al har gjort en omfattande genomgång av studier (metaanalys) för att undersöka om delvis eller fullständigt hydrolyserade proteiner i modersmjölksersättningar skyddade mot allergier. De kom fram till att dessa specialprodukter inte hade någon som helst skyddande effekt. De summerar att ”Det finns inga överensstämmande bevis för att använda hydrolyserade modersmjölksersättningar för att förebygga allergier eller autoimmuna sjukdomar”. 


Boyle RJ et al. BMJ 2016; 352: i974 Läs mer här

GOS i modersmjölksersättning ökar bifidusbakterier och laktobaciller

I en studie fick spädbarn modersmjölksersättning med 0,24 g GOS/100 ml under 6 månaders tid. En annan motsvarande grupp barn fick modersmjölksersättning utan GOS. Dessutom studerades spädbarn som ammades.  Antalet bifidusbakterier och lactobaciller ökade signifikant i gruppen som fick GOS i jämförelse med barnen som fick modersmjölksersättning utan GOS. Man såg ingen skillnad i ökningen av bifidusbakterier mellan gruppen som fick GOS och barnen som ammades. pH sjönk och andelen korta fettsyror i avföringen ökade signifikant i GOS-gruppen i jämförelse med barnen som inte fick GOS. I en senare liknande studie av samma forskargrupp bekräftades dessa resultat.


Ben XM et al.Clin Med J 2004:117(6):927-931
Ben XM et al. World J Gastroenterol 2008 Nov 14;14(42):6564-8

GOS i modersmjölksersättningen stimulerar tillväxten av bifidobakterier

I en dubbelblind placebokontrollerad studie studerades tillväxten av bifidobakterier hos en grupp spädbarn som fick 0,3 g GOS/100 ml modersmjölksersättning och jämfördes med en grupp som fick modersmjölksersättning utan GOS. Efter 2 veckor var antalet bifidobakterier signifikant högre hos barnen som fick GOS i modersmjölksersättningen.


Matsuki T. et al. Benef Microbes 2016 Sept;7(4):453-61

GOS i tillskottsnäring ger mjuk avföring

I en multicenterstudie randomiserades 159 friska spädbarn mellan 4 och 6 månaders ålder till att antingen få tillskottsnäring med GOS (0,5 g/100 ml) eller utan GOS i 18 veckor. Under den här perioden började också barnen med smakportioner. Efter 6 veckor var antalet bifidobakterier signifikant högre i gruppen som fick tillskottsnäring med GOS i jämförelse med dem som inte fick GOS. Denna ökning fanns kvar även vid slutet av interventionsperioden. Barnen i GOS-gruppen fick också mjukare avföring. Studien visar att den bifidogena effekten även utvecklas hos barn när de börjar äta vanlig mat.

 


Fanaro S et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2009,48(1):82-88

Tillskottsnäring förbättrar vitamin D och järnstatus hos barn 1-3 år

I en dubbelblind randomiserad placebokontrollerad studie fick en grupp barn som var 1-3 år gamla, dricka minst 150 ml tillskottsnäring berikad med bl a järn och vitamin D varje dag. En annan grupp barn fick dricka vanlig komjölk som inte var berikad med dessa näringsämnen. Efter 20 veckor hade både vitamin D-nivåerna i blodet och järnvärdet (S-ferritin) ökat signifikant hos barnen som fick den berikade tillskottsnäringen.


Akkermans M D et al. Am J Clin Nutr 2017 Jan 4. pii: ajcn136143. doi: 10.3945/ajcn.116.136143.

Bröstmjölken är inte steril

Länge trodde man att bröstmjölken var steril, men på senare tid har man isolerat många olika typer av bakterier, främst lactobaciller och bifidobakterier som överförs till barnet under amningen. Man har hittat upp till 200 olika typer av bakterier i bröstmjölk. De vanligaste lactobacillerna är L. fermentum, L. gasseri, L. rhamnosus, L. acidofilus, L. salivarius, L. Lactis och L. reuteri. En undersökning gjord på 160 bröstmjölksprover visar att lactobaciller var vanligare än bifidobakterier. De vanligaste lactobacillerna var L. salivarius  (35%) och L. fermentum (25%).


Soto A et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2014; 59(1): 78-88 

Minskade diarréer med modersmjölksersättning med Lactobacillus fermentum hereditum® och galaktooligosackarider (GOS)

I en dubbelblind randomiserad kontrollerad studie inkluderades 121 friska spädbarn för att undersöka säkerheten och toleransen vid tillförsel/konsumtion av modersmjölksersättning med tillsats av L. fermentum hereditum® 2x10⁸ cfu/dag, samt 0,3 g galaktooligosackarider (GOS)/100 ml.  Kontrollgruppen fick samma sorts modersmjölksersättning med samma mängd GOS, men utan tillsats av L. fermentum hereditum®. Spädbarnen var från 21 dagar till en månad gamla när de inkluderades i studien som pågick i 6 månader. 

Resultatet visade att barnens tillväxt var tillfredsställande och inte skiljde sig mellan studiegruppen och kontrollgruppen. Modersmjölksersättning med L. fermentum hereditum® och GOS tolererades väl och barnen mådde bra. En intressant observation var att risken för mag-tarminfektioner var tre gånger lägre i studiegruppen än i kontrollgruppen, vilket var en signifikant risksänkning.


Gil-Campos M et al. Pharmacol Res 2012; 65(2):231-238

Modersmjölksersättning med L. fermentum hereditum® och GOS är säker

En långtidsuppföljning av barnen vid 3 års ålder visade att modersmjölksersättning med L. fermentum hereditum® och GOS är säker under lång tid. Barnens tillväxt såsom längd, vikt och huvudomfång skiljde sig inte mellan dem som fick studieprodukten och kontrollprodukten. Det var heller ingen skillnad i insjuknande i infektionssjukdomar eller andra sjukdomar.

Slutsats - tidig tillförsel av L. fermentum hereditum® via modersmjölksersättning är säker.


Maldonado-Lobón JA et al. Pharmacol Res 2015; 95-96:12-19

Färre diarréer och luftvägsinfektioner med tillskottsnäring med Lactobacillus fermentum hereditum och galaktooligosackarider (GOS)

I en dubbelblind, kontrollerad, randomiserad undersökning studerades 188 barn som fick tillskottsnäring med L. fermentum hereditum® 2x10⁸ cfu/dag och 0,4 g GOS/100 ml. Kontrollgruppen fick samma sorts tillskottsnäring, men enbart med tillsats av GOS. Barnen var 6 månader när de inkluderades i studien som pågick i 6 månader. 

Resultatet av studien visar att tillskottsnäring med L. fermentum hereditum®, samt GOS tolererades bra och tillväxten var tillfredsställande. Incidensen av mag-tarminfektioner var nästan hälften så många i studiegruppen som i kontrollgruppen, även incidensen av övre luftvägsinfektioner var 26% lägre.


Maldonado J et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2012; 54(1):55-61

Kan Baby-Led Weaning -metoden (BLW) minska förekomsten av fetma?

Den första randomiserade kliniska studien med BLW tar upp frågan huruvida detta tillvägagångssätt leder till ett tillräckligt energiintag och ett lägre kroppsmassindex (BMI) i jämförelse med den traditionella skedmatningsmetoden som utförs av vuxna.

Resultaten visar att BLW-metoden vid introduktion av fast föda ledde inte till en hälsosammare tillväxt och bättre viktutveckling jämfört med traditionell skedmatning, även om barnen i BLW-gruppen var lättare att mata.

Läs sammanfattningen av hela studien som pdf HÄR


Taylor, RW et al. Effect of a Baby-Led Approach to Complementary Feeding on Infant Growth and Overweight: A Randomized Clinical Trial. JAMA Pediatr 2017 Sept 1; 171(9): 838-846