Meny

HiPP Seminarium 2018: Anmälan öppen!

Hela 70 % av vårt immunförsvar sitter i tarmen och en obalans i tarmfloran förknippas med en rad olika sjukdomstillstånd. Den första tiden i livet är viktig för hur immunförsvaret mognar och balanseras. Vad vet vi idag om tarmfloran hos de allra minsta? Hur påverkar den barnet kort- och långsiktigt och hur kan man påverka sin egen tarmflora?

Vi välkomnar dig till vårt populära Afternoon Tea -seminarium som förenar utbildning och nätverkande i Arvid Nordquists anrika lokaler. Denna gång har vi fokus på små barns magar med fakta och forskning kring tarmflora samt praktiska tips för att hålla den lilla magen i balans. Seminariet hålls i samarbete med EnaGo och Windi.

Datum: 6 september 2018

Program och anmälan

Anmäl dig här!

Vi ser fram emot en lärorik och trevlig eftermiddag tillsammans med dig!


HiPP på ESPGHAN 2018

Den 9-12 maj arrangerades den 51:a ESPGHAN-kongress i Geneve och självklart var HiPP med! HiPP Symposium "D-vitamin- status hos barn: rekommendationer, verklighet och möjligheter till förbättring" är nu ute som webinar. Här nedan kan du läsa en sammanfattning från Aine Hennessy som pratade om strategier för att förbättra D-vitaminstatusen hos barn.

HiPP symposium på internationella ESPGHAN-kongressen

Sammanfattning

D-vitamin- status hos barn: rekommendationer, verklighet och möjligheter till förbättring

Det är sedan länge välkänt att svår och långvarig D-vitaminbrist kan leda till rakitis hos barn. Ny forskning tyder på att D-vitamin också krävs för en rad andra biologiska funktioner, utöver just benuppbyggnad. Forskningen som än så länge är på ett hypotetiskt stadie visar på ett samband mellan D-vitaminbrist och risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, luftvägsinfektioner, astma och atopiska sjukdomar. I dagsläget är majoriteten av studier utfört på vuxna vilket innebär att mer forskning krävs för att kunna utveckla rekommendationerna riktade till barn.

D-vitamin finns enbart i ett fåtal livsmedel och dessutom i en begränsad mängd. Barn som ofta äter restriktivt är därför en utsatt grupp som har större risk att drabbas av brist Forskning visar på att många barn ej intar den rekommenderade mängden på 10 mikrogram per dag och därför har låga nivåer av D-vitamin. Utöver det finns det även studier som tyder på att 10 mikrogram D-vitamin per dag inte är ett tillräckligt stort intag för att upprätthålla en god status.

Expertisen ser därför vikten av att utforma strategier för att förbättra D-vitaminstatus hos barn. Det som utifrån studier verkar vara mest effektivt är att berika livsmedel med D-vitamin. Dock krävs det högre doser samt fler livsmedel i olika livsmedelsgrupper för att barn i framtiden bättre ska kunna tillgodose deras behov av D-vitamin.


Glutenintroduktion och risk att utveckla celiaki – TEDDY-studien

I januari anordnade HiPP ett Afternoon Tea –seminarium med tema glutenintroduktion på Scandic Hotel Triangeln i Malmö. Med. Doktor och dietist Carin Andrén Aronsson berättade om TEDDY-studien som undersöker samband mellan barns matvanor upp till två års ålder och risken att utveckla glutenintolerans. Resultatet hittills visar att tidpunkten för glutenintroduktion inte kan kopplas till en ökad risk för celiaki. Däremot spelar mängd gluten roll, då ett högt intag före två års ålder kan vara kopplad till en ökad risk.

De praktiska råden kring glutenintroduktion diskuterades tillsammans med dietist Lena Ljungkrona-Falk från Centrala Barnhälsovården i VG-region. Sammanfattningsvis spelar det inte så stor roll när gluten introduceras i spädbarnskosten och om detta sker under skydd av amning, men mängden gluten bör inte vara för stor under introduktionen och under resten av barnets första år. Vilken mängd är lagom kommer vi förhoppningsvis få svar på inom de närmaste åren!


Modersmjölksersättning med delvis nedbrutna proteiner – oklar nytta

I maj föreläste professor emeritus Olle Hernell vid HiPPs seminarium i Halmstad. Han poängterade att det krävs strikta indikationer för att använda delvis hydrolyserad modersmjölksersättning (kallad HA) och att flera forskningsrapporter inte kan visa att den förebygger allergier senare i livet. För prevention för barn som har en hög risk att utveckla allergi visar de flesta studier att varken delvis eller fullständigt hydrolyserade modersmjölksersättningar har effekt. I en studie sammanfattar Boyle m flera* följande ”Det finns inga överensstämmande bevis för att använda hydrolyserade modersmjölksersättningar för att förebygga allergier eller autoimmuna sjukdomar”.

Ibland rekommenderas föräldrar till barn med normal allergirisk och diffusa symptom från mag- tarmkanalen att testa modersmjölksersättning med delvis nedbrutna proteiner (HA). Men den har ingen effekt på mag-tarmsymptom såsom kräkningar, kinkighet, allergiska reaktioner, diarré, förstoppning eller uppstötningar menade han.

Vid behandling av komjölksproteinallergi är amning det bästa alternativet. Men om mamman inte kan amma ska man välja en ersättning med fullständigt (extensivt) nedbrutna proteiner, säger Olle Hernell.

*Boyle RJ et al. BMJ 2016; 352: i974


HiPP i ESPGHAN

I maj medverkade HiPP på den internationella ESPGHAN-kongressen i Prag. HiPP arrangerade ett eget symposium med tema ”Current insights in breast milk research - new reasons why breast is best”. Är du intresserad att ta del av föreläsningarna från symposiet? Klicka in på länken och bekräfta att du arbetar inom vården. (OBS! Föreläsningarna är på engelska.)

HiPP symposium på internationella ESPGHAN-kongressenLadda ner sammanfattningen av symposiet som pdf

Detta är vår svenska sammanfattning av symposiet:

HiPP satellitsymposium om bröstmjölk (vid ESPGHAN i maj 2017)

I samband med årets ESPGHAN (European Society of Paediatric Gastroenterology, Hepatology and Nutrition) i Prag hade HiPP arrangerat ett satellitsymposium om bröstmjölk med två välkända forskare inom området.

Professor Lars Bode, USA föreläste om HMO (Human milk oligosaccharides) i bröstmjölk. Det är en mängd olika ämnen som består av komplexa sockerarter som är unika för bröstmjölken. Efter laktos och fetter är HMO den tredje största komponenten i bröstmjölk. En liter bröstmjölk innehåller 2-20 g av dessa sockerarter. När de når tunntarm och tjocktarmen är de intakta. Och det finns mer och mer bevis för att HMO kan förhindra att patogena bakterier fäster på tarmväggen och därigenom minskar risken för infektioner. HMO ser också ut att ha effekt på bakterier i munnen och i övre luftvägarna, men vi är bara i början av att förstå dess funktioner.

Bröstmjölk är det enda livsmedlet som är designat för människa poängterade professor Michelle McGuire, USA. Förr trodde man att bröstmjölken var steril, men senare forskning visar att den innehåller många olika bakterier, samt HMO. Hur bakteriemönstret ser ut varierar mellan olika kvinnor och olika populationer, men hos samma kvinna är det relativt stabilt. Bakteriesammansättningen i bröstmjölken beror bland annat på moderns kost, näringsstatus och hälsa.