Meny

HiPP Seminarium 2018: Anmälan öppen!

Försäkra din plats på vårt populära Afternoon Tea -seminarium redan idag! Utbildning och nätverkande i Arvid Nordquists anrika lokaler. Denna gång har vi fokus på små barns magar med fakta och forskning kring tarmflora samt praktiska aspekter för att hålla den lilla magen i balans. Seminariet hålls i samarbete med EnaGo och Windi.

Datum: 6 september 2018

Tid: ca 14-17

Plats: Arvid Nordquist, Solna

Tema: Små magar -tarmflora hos de allra minsta & praktiska tips                                                         för att hålla den lilla magen i balans

Mer information inom kort här på hemsidan och via nyhetsbrevet.

Anmäl dig här! 

Vi ser fram emot en lärorik och trevlig eftermiddag tillsammans med er.


Glutenintroduktion och risk att utveckla celiaki – TEDDY-studien

I januari anordnade HiPP ett Afternoon Tea –seminarium med tema glutenintroduktion på Scandic Hotel Triangeln i Malmö. Med. Doktor och dietist Carin Andrén Aronsson berättade om TEDDY-studien som undersöker samband mellan barns matvanor upp till två års ålder och risken att utveckla glutenintolerans. Resultatet hittills visar att tidpunkten för glutenintroduktion inte kan kopplas till en ökad risk för celiaki. Däremot spelar mängd gluten roll, då ett högt intag före två års ålder kan vara kopplad till en ökad risk.

De praktiska råden kring glutenintroduktion diskuterades tillsammans med dietist Lena Ljungkrona-Falk från Centrala Barnhälsovården i VG-region. Sammanfattningsvis spelar det inte så stor roll när gluten introduceras i spädbarnskosten och om detta sker under skydd av amning, men mängden gluten bör inte vara för stor under introduktionen och under resten av barnets första år. Vilken mängd är lagom kommer vi förhoppningsvis få svar på inom de närmaste åren!


Modersmjölksersättning med delvis nedbrutna proteiner – oklar nytta

I maj föreläste professor emeritus Olle Hernell vid HiPPs seminarium i Halmstad. Han poängterade att det krävs strikta indikationer för att använda delvis hydrolyserad modersmjölksersättning (kallad HA) och att flera forskningsrapporter inte kan visa att den förebygger allergier senare i livet. För prevention för barn som har en hög risk att utveckla allergi visar de flesta studier att varken delvis eller fullständigt hydrolyserade modersmjölksersättningar har effekt. I en studie sammanfattar Boyle m flera* följande ”Det finns inga överensstämmande bevis för att använda hydrolyserade modersmjölksersättningar för att förebygga allergier eller autoimmuna sjukdomar”.

Ibland rekommenderas föräldrar till barn med normal allergirisk och diffusa symptom från mag- tarmkanalen att testa modersmjölksersättning med delvis nedbrutna proteiner (HA). Men den har ingen effekt på mag-tarmsymptom såsom kräkningar, kinkighet, allergiska reaktioner, diarré, förstoppning eller uppstötningar menade han.

Vid behandling av komjölksproteinallergi är amning det bästa alternativet. Men om mamman inte kan amma ska man välja en ersättning med fullständigt (extensivt) nedbrutna proteiner, säger Olle Hernell.

*Boyle RJ et al. BMJ 2016; 352: i974


HiPP i ESPGHAN

I maj medverkade HiPP på den internationella ESPGHAN-kongressen i Prag. HiPP arrangerade ett eget symposium med tema ”Current insights in breast milk research - new reasons why breast is best”. Är du intresserad att ta del av föreläsningarna från symposiet? Klicka in på länken och bekräfta att du arbetar inom vården. (OBS! Föreläsningarna är på engelska.)

HiPP symposium på internationella ESPGHAN-kongressenLadda ner sammanfattningen av symposiet som pdf

Detta är vår svenska sammanfattning av symposiet:

HiPP satellitsymposium om bröstmjölk (vid ESPGHAN i maj 2017)

I samband med årets ESPGHAN (European Society of Paediatric Gastroenterology, Hepatology and Nutrition) i Prag hade HiPP arrangerat ett satellitsymposium om bröstmjölk med två välkända forskare inom området.

Professor Lars Bode, USA föreläste om HMO (Human milk oligosaccharides) i bröstmjölk. Det är en mängd olika ämnen som består av komplexa sockerarter som är unika för bröstmjölken. Efter laktos och fetter är HMO den tredje största komponenten i bröstmjölk. En liter bröstmjölk innehåller 2-20 g av dessa sockerarter. När de når tunntarm och tjocktarmen är de intakta. Och det finns mer och mer bevis för att HMO kan förhindra att patogena bakterier fäster på tarmväggen och därigenom minskar risken för infektioner. HMO ser också ut att ha effekt på bakterier i munnen och i övre luftvägarna, men vi är bara i början av att förstå dess funktioner.

Bröstmjölk är det enda livsmedlet som är designat för människa poängterade professor Michelle McGuire, USA. Förr trodde man att bröstmjölken var steril, men senare forskning visar att den innehåller många olika bakterier, samt HMO. Hur bakteriemönstret ser ut varierar mellan olika kvinnor och olika populationer, men hos samma kvinna är det relativt stabilt. Bakteriesammansättningen i bröstmjölken beror bland annat på moderns kost, näringsstatus och hälsa.