
Här kan du läsa om ditt barns utveckling och matbehov upp till 4 månaders ålder. Tänk på att varje barn är unikt i sin utveckling och att riktlinjerna vi anger är ungefärliga. Det är alltid du som känner ditt barn bäst.
Medfödda sök- och sugreflexer
Amning
Bröstmjölk
Bröstmjölk
Bröstmjölk är den bästa näringen för spädbarn. De första sex månaderna klarar sig de flesta barn utmärkt enbart på bröstmjölk. Av näringsmässiga skäl bör amningen därefter kompletteras med annan mat. HiPP följer och stödjer WHO:s rekommendationer om exklusiv amning från 0 till 6 månader.
Bröstmjölkens sammansättning är anpassad till barnets behov. Bröstmjölk har dessutom en rad biologiska egenskaper, som bl.a. skyddar mot infektioner. Därför är det värdefullt om du kan amma ditt barn.
Det enda kosttillskott som barnet behöver är vitamin D. Det ges som D-droppar och rekommenderas till alla barn de 2 första åren. Vissa barn, t ex med mörk hud, behöver använda dropparna en längre tid.

Här kan du läsa om ditt barns utveckling och matbehov månad 4-6. Tänk på att varje barn är unikt i sin utveckling och att riktlinjerna vi anger är ungefärliga. Det är alltid du som känner ditt barn bäst.
Om ditt barn mår bra och blir mätt av modersmjölken, finns det ur näringssynpunkt ingen anledning att ändra på "menyn" under de första sex månaderna.Från 4-6 månaders ålder kan du låta ditt barn få smaka av familjens mat. Den ska vara mjuk och och lätt att svälja. Ge bara en knivsudd eller motsvarande ett kryddmått mat. Eftersom det är så liten mängd gör det inget om det är lite salt i maten. Om inte ditt barn är intresserad av att smaka, gör det inget. Bröstmjölken ger all näring ditt barn behöver. Men vänta inte längre än till 6 månaders ålder innan ditt barn får smaka annan mat.
När ditt barn börjar med fast föda är det viktigt att förändringen sker gradvis. Det skiljer mycket från barn till barn när de är redo att äta med sked. Tvinga inte ditt barn, utan låt det själv få vara med och bestämma. Börja med små portioner och öka mängden successivt.
Introducera gärna gluten i små mängder medan ditt barn fortfarande ammas och öka mängden successivt. Gluten finns i livsmedel som innehåller vete, råg och korn. Ge t ex en liten bit vitt bröd, gröt eller välling med gluten några gånger i veckan.

Här kan du läsa om ditt barns utveckling och matbehov månad 6-8. Tänk på att varje barn är unikt i sin utveckling och att riktlinjerna vi anger är ungefärliga. Det är alltid du som känner ditt barn bäst.
För att täcka det ökade behovet av järn och andra näringsämnen behöver barn tillägg av vanlig mat från sex månaders ålder. De behöver också få variation och vänja sig vid nya smaker. När barnet behärskar smakportionerna väl, kan du så smått börja med hela måltider med puré av kött eller fisk, potatis, grönsaker och fruktpuré som efterrätt. Gröt eller välling kan utgöra hela måltider, men antalet gröt- och vällingmåltider bör tillsammans inte vara mer än tre per dag. Servera gärna fruktpuré till gröten.
Om du har möjlighet kan du gärna fortsätta att amma ditt barn under den här tiden.
Det är lämpligt att börja med puréer av olika slag. Vad du börjar med har inte så stor betydelse. Du kan t.ex. mosa kokt potatis, kokta morötter, blomkål och broccoli. En bra fruktpuré görs av mogen frukt med mild smak, t.ex. banan, äpple, päron och persika. Du kan också testa att ge lite mixat eller mosat kött eller fisk.
Under den första tiden kan purén vara lite lösare i konsistensen. Du kan också ge smakportioner av HiPPs gröt anpassade för åldersgruppen. Vid de första tillfällena skall du blanda den med lite mer vatten till en tunnare konsistens. Barnet behöver tid att bekanta sig med den nya smaken och att äta med sked.

Här kan du läsa om ditt barns utveckling och matbehov månad 8-12. Tänk på att varje barn är unikt i sin utveckling och att riktlinjerna vi anger är ungefärliga. Det är alltid du som känner ditt barn bäst.
Det är nu lämpligt att ge hela målider av lagad mat. Gärna 1-2 huvudmål samt frukost och två till tre mellanmål. Bra frukost eller mellanmål kan vara gröt, gärna med fruktpuré, välling, smörgås och frukt. Använd gärna tillskottsnäring till gröten. Vid 8-9 månaders ålder är det många som ger fullkornsgröt eller fullkornsvälling för att det mättar lite bättre.
När barnet börjar äta bröd kan det vara lättare att tugga brödet om kanterna skärs bort. Variera gärna brödet mellan fullkornsbröd och mindre fiberrika sorter. Var observant på att små barn kan både bli lösa eller hårda i magen av mycket fibrer. Använd gärna bredbart pålägg till en början , t ex lite leverpastej eller mjukost, som inte trillar av smörgåsen. Det är lättare för barnet att äta själv om du skär smörgåsen i små bitar.
Plockmat, såsom råa morotsbitar, bitar av gurka, banan och moget päron är mycket populärt i den här åldern och kan ingå vid alla måltider. På så sätt kan ditt barn delta aktivt under måltiden. Undvik att ge hela nötter, jordnötter eller liknande, som lätt kan sättas i halsen Om du har möjlighet kan du gärna fortsätta att amma ditt barn under den här tiden.

Här kan du läsa om ditt barns utveckling och matbehov månad 12-18. Tänk på att varje barn är unikt i sin utveckling och att riktlinjerna vi anger är ungefärliga. Det är alltid du som känner ditt barn bäst.
Nu är det dags att ge mjölk, fil och yoghurt i lite större mängder. Mjölk kan nu ersätta vatten som dryck vid en del måltider. Ungefär 5 dl mjölk, fil eller yoghurt rekommenderas per dag. Räkna då även mjölken som ingår i matlagningen. Använd mager mjölk eller fil.
Nu är det dags att introducera familjens mat, men salta inte så mycket i maten och använd gärna saltet som är berikat med jod. Servera gärna 2 lagade måltider per dag, då är det lättare att få tillräckligt av olika näringsämnen.
Barn behöver ofta 2-3 mellanmål per dag. Hur mycket barnen behöver beror på deras aptit och vad de har ätit måltiden innan. Aptiten kan också variera från dag till dag. Bra mellanmål kan vara mjölk, fil eller yoghurt, bröd, pålägg och frukt. Variera gärna brödsorter, pålägg och frukter.

Här kan du läsa om ditt barns utveckling och matbehov från 18 månader upp till tre år. Tänk på att varje barn är unikt i sin utveckling och att riktlinjerna vi anger är ungefärliga. Det är alltid du som känner ditt barn bäst.